Saxat ur Västerbottens Läns Hembygdsförenings Årsbok 1950-1951


Oscar Lundgren:
ETT BARNMORSKEKONTRAKT AV ÅR 1858
Den 24 juni 1858 hölls allmän sockenstämma med “Öhrträsk kapellförsamlings
ledamöter” varvid under paragraf 1 i protokollet intogs nedan återgivna
överenskommelse med kapellförsamlingens barnmorska. Paragrafen har följande
lydelse:
“S. D. Sedan bondedottern Margretha Christina Johans dotter i Öhrträsk kyrkoby
anmält sig hugad blifva antagen till Barnmorska uti Capellförsamlingen, emot
erhållande af förmåner och fullgörande af skyldigheter, som i nästa §
omförmälas, så beslöto Socknemännen, att henne till barnmorska kalla och antaga,
helst hon på det bästa gjort sig känd inom församlingen.
§ 2.
Barnmorskan antages i församlingens tjänst, emot erhållande af fria husrum, 32
lass ved samt 1½ kappe korn af så väl skatt- som oskattlagd rök inom
capellförsamlingen i årlig lön.
Då hennes biträde påkallas, skall hon kostnadsfritt skjutsas fram och tillbaka,
samt njuta kostnadsfritt underhåll under vistandet på stället.
För sina biträden skall hon hafva särskildt ersättning nämligen:

a) för en förlossning, vare sig långsam eller hastig, naturlig eller konstig,
af en torpare eller fattig hemmansbrukare 0:75 rmt
af en vanlig hemmansägare
1:25 rmt
af en förmögen bonde eller ståndsperson  2:00 rmt

b) då Barnmorskans biträde påkallas, utan tillfälle af förlossning, skall hon
i betalning erhålla:
1:o) för en åderlåtning eller sättande af blodiglar, minst 0:06 rmt
2:o) för ett lavement ell kathetrisering, minst 0:12, 1/2 rmt
3) för iordningställande af utfallen eller eljest ur sitt läge rubbad lifmoder,
minst 0:50 rmt
4:o) för uppsättande eller uttagande af moderring, minst 0:06 rmt
5:o) för vården af blodstörtning eller annan åkomma, utan förlossningsarbete
skall barnmorskan för varje dag hafva, minst 0:37 ½ rmt
Dessa arfvoden (1—5) äro bestämda för en torpare och fattig hemmansbrukare och
beräknas dubbelt för alle andre.

Däremot stadgas för barnmorskan följande viten, som skola afdragas af hennes
årliga lön och tillfalla församlingens fattiga, nämligen:
a) Om hon, utan giltiga hinder, underlåter att, vid bortgång från sitt hem,
tillkännagifva, hvar hon kan träffas: lika med minsta förlossningsarvodet.
b) Om hon, utan giltiga hinder, underlåter att på vederbörlig kallelse infinna
sig hos sjuk: dubbelt mot hvad hon genom sin inställelse kunnat enligt taxan
förtjäna.
c) Om hon i otid övergifver barnsängsqvinnan olofvandes: lika med dubbla
förlossningsarvodet.
d) Om hon underlåter att till barnaföderska medhafva lavementsspruta med krokigt
rör och katheter: lika med halft förlossningarfvode.
e) Barnmorskan vare skyldig att sig i kyrkobyn bosätta till invånarnas
betjenande och ege ej rättighet att utom socknen sig begifva, med mindre hon
därtill erhåller vederbörligt tillstånd.
Ut supra
In fidem
U. A. Sundelin
kr pr.”

Det kontrakt, som samma dag upprättades med den blivande barnmorskan,
utgjorde en ordagrann avskrift av protokollet och underskrevs å församlingens
vägnar av: Anders Gust. Göransson (egenhändigt), König Efraim Larsson
(egenhändigt), Olof Andersson Berglund (Bom.), Olof Andersson Hallberg (Bom.),
Carl Fredrik Eriksson (Bom.), Anders Gust. Isaisson (Bom.).
Sedermera förband sig församlingen även att tillhandahålla barnmorskan dels
erforderliga instrument dels bostad, och uppfördes denna, på samma sätt som
kyrkan och prästgården, genom att socknemännen, var och en efter sin
(uppskattade) förmåga, gjorde dagsverken och anskaffade material till byggnaden.
Vid betraktande av ovanstående instruktion lägger man märke till bl. a.:
1) Det ansvar för barnsängskvinnornas vård och den detaljerade sakkunskap ifråga
om barnmorskans arbete, som kommer till uttryck,
2) Den vilja till social rättvisa som kommer till uttryck vid debiteringen av
det arvode, som olika personer skola erlägga,
3) Tron på att genom dyl. detaljföreskrifter och hotelse med vitesstraff kunna
förmå människor att göra sin plikt samt att med dyl. viten skaffa medel till
underhåll av de fattiga. Mycket har förändrats på 100 år.


Decimalsystemet 1855

1855 infördes decimalsystemet i vår myntsystem. Riksdaler riksgäld
blev enhet under namnet riksdaler riksmynt och sattes till 100
öre.

1 rdr rmt = 100 öre

De högsta valören i silver, 4 riksdaler riksmynt motsvarade nu 1
riksdaler specie
.
Guldmynt hette sedan 1654 dukat och var nu värd ca: 8 riksdaler
(rdr) riksmynt (rmt) eller 2 rdr specie (sp).

OBS, det var först 1855 som decimalsystemet infördes. Innan
gick det 32 öre på dalern. Om något är upptaget till 2.16 daler i exempelvis en
bouppteckning så innebar detta 2 daler 16 öre eller 2 ½ daler.

 


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Meny
Örträsk