Så har då ännu ett år gått i Örträsk församlings historia, ett år som kom att bli det sista som egen församling. Från 1 januari 2006 är Örträsk, Björksele och Lycksele församlingar en församling — Lycksele församling.
I årets sista Örträsk kyrkonytt skriver Martin Axelsson om församlingens historia 1849-2005 och om sina 31 år i kyrkorådet.
Vi läser också om hur Örträsk prästgård genomgått renovering och ombyggnationer för att också bli församlingens lägergård.
Örträsk församling 1849-2005
De tidigaste åren 1827-1887
1827 kom lappmarksmissionären Petrus Laestadius till Örträsk, dels för att hålla gudstjänster och dels för att intressera Örträskborna för att bygga en kyrka.
Trettondag jul 6 och 7 januari 1827 höll Laestadius två ordentliga predikningar i Örträsk och han skriver själv i sina anteckningar att “sällan får man predika för så mycket folk på en gång, mera än 100 personer voro samlade.” men säg den glädje som varar, Laestadius blev besviken och ledsen när bönhusvärden efter gudstjänsten ställde fram 2-3 kannor (kannboutellier) brännvin, som kyrkfolket lät sig undfägnas av. Alla mötesdeltagare tillsammans med Laestadius och några till bjöds på mat och dryck. Samma sak upprepades på söndagen med en ny bönhusvärd. Laestadius skriver: “Alla voro väl beskänkta när de foro hem.”
Laestadius ansåg att Örträsk behövde en kyrka. De flesta var för ett bygge, men naturligtvis fanns det även en del motståndare. I Örträsk fanns det 28 bönder. Först 1842 kom kyrkbygget igång och 1849 kunde kyrkan invigas. Bygget kostade 9123 riksdaler och ett fantastiskt arbete hade utförts av olika hantverkare och frivilliga församlingsbor. Långselebor och några från andra byar som inte deltagit i själva kyrkbygget fick istället bygga stenmuren runt kyrkan.
Nu var så kyrkan på plats men en prästgård saknades. Örträskborna ansåg att kyrkbygget hade varit så betungande att det måste dröja några år innan prästgården kunde bli verklighet. 1853 påbörjades så bygget av prästgården, till en början ett litet hus där prästen kunde bo. Byggnationerna fortskred så sakteliga och först efter 19 år var prästgården klar.
Under åren fram till 1887 var Örträsk kapellförsamling till Lycksele under ledning av kyrkoherden där. 1887 blev så Örträsk eget pastorat med egen kyrkoherde.
Verksamheten i Örträsk församling
Under de knappa 160 år som Örträsk varit egen församling har mycket skett inom den kyrkliga verksamheten. Under mitten av 1900-talet fanns cirka 1000-1200 personer skrivna i socknen. Ser man i stort på dessa år har det alltid funnits intresserade församlingsbor som arbetat för församlingen och dess välgång. Utan alla dessa frivilliga församlingsbor, unga som äldre, som på olika sätt engagerat sig i det praktiska arbetet i evangeliets tjänst, så hade Örträsk församling knappast funnits idag.
Barn- och ungdomsverksamhet, söndagsskolor, syföreningar, missionsarbete, bibelstudier, diakonalt arbete, förbön, sång och musik med mera är sådant där det frivilliga engagemanget varit stort. Barn- och ungdomskörer, kyrkokör och pensionärskör samt solister har berikat gudstjänstlivet med hjälp av kunniga och intresserade kantorer och musiker.
Under tidigt 1900-tal hölls byaböner i byarna där människor läste ur postillor och det sjöngs psalmer, även här med insatser av lekmän. 1 början av 1900-talet fanns en kyrklig ungdomsförening i Långsele med ett stort antal medlemmar.
Stora mötesserier, logmöten och friluftsgudstjänster, samt på senare år även sång i sommarkväll och onsdagsträffar har varit välbesökta.
Väckelsetider har kommit över Örträskbygden vid ett antal tillfällen där många unga och äldre kom till tro på Jesus som sin frälsare. 1897 bildades Örträsk EFS och en tid därefter även DUF, de ungas förbund. 1906 bildades Västra Örträsks EFS, 1937 Skarda EFS liksom Skurträsk Nylidens EFS och Långsele EFS. Idag är alla dessa EFS föreningar sammanslagna till en förening.
1927 bildad pingstvännerna en underavdelning till Smyrna Knaften och 1940 bildades så Örträsk Sionförsamling som sedan under 1990-talet gick ihop med Bjurholm.
1971 skrev dåvarande kyrkoherden Seifrid Ershammar i sin ämbetsberättelse att det råder fridsam och god stämning mellan Svenska kyrkan, EFS och Sionförsamlingen, än idag bedrivs visst samarbete.
Örträsk kyrkoråd
Den första ordföranden i Örträsk församlingskyrkoråd 1849 var Nils Johan Sundelin, kapellpredikant. Övriga ledamöter i kyrkorådet var då Anders Gustav Göransson, Örträsk; Fredrik Johansson, Skarda; Jonas Johansson, Örträsk; Johan Norberg, Örelund; Olof Berglund, Örträsk. Suppleanter var Olof Andersson Halleberg, Örträsk; König Königsson, Örträsk: Jakob Tobiasson, Örträsk; Emanuel Olofsson, Skarda; Erik Zakrison, Strömsjönäs. Skattmästare var folkskoleläraren Johan Mörtzell.
Det sista kyrkorådet i Örträsk församling har bestått av:
Ordförande Evy Persson, Christina Holmgren, Mary Örestig, Margot Eriksson, Martin Axelsson, komminister Gustav Larsson. Ersättare har varit Yngve Karlsson, Göte Edvinsson, Sverker Johansson och Asta Eriksson.
Präster och kyrkoherdar i Örträsk pastorat
1849-59 capellpredikant Uno August Sundelin
1860-73 capellpredikant C A Asplund
1874-86 capellpredikant A F Vesterlund
1887-1916 kyrkoherde A F Vesterlund, avled 1916
1917-24 kyrkoherde Alexander Lindström
1925-32 kyrkoherde Gustaf Adolf Grubbström
1933-43 kyrkoherde Hjalmar Sundvall
1944-61 kyrkoherde Oscar Lundgren
1962 kyrkoherde Rune Knutsson-Hall, avled efter några månader i tjänst
1962-66 kyrkoherde Arne Lindqvist
1967-73 kyrkoherde Selfrid Ershammar
1974-78 kyrkoherde Sten Burstedt
1979-82 kyrkoherde Åke Sjöström
1982-86 kyrkoherde Martin Lundström
1987-92 kyrkoherde Sylvia Adbo
1995-99 komminister Östen Marklund
2000- komminister Gustav Larsson
Åren mellan att kyrkoherde Sylvia Adbo slutat och fram till Östen Marklund uppehölls av vikarierande präster.
Först var det kyrkoherde Stig Marklund, Bjurholm, som vid sidan av sig egen tjänst även svarade för att det fanns präster i Örträsk. Han själv var ofta i Örträsk.
Därefter kom Aleksander Radler, professor i Tyskland, som kyrkoherde till Örträsk. Han kom till Örträsk i augusti 1994, men blev här bara någon månad innan han återkallades till Tyskland för att göra sitt jobb klart där. Numera är han kyrkoherde i Burträsk
Strax före jul 1994 kom en pensionerad kyrkoherde, Per-Erik Lager, från Skåne, som vikarierade till våren 1995. Han hade även en konfirmationsgrupp i Örträsk.
Sommaren 1995 började Östen Marklund sin tjänst.
31 år i kyrkorådets tjänst
Enligt uppdrag, skriver Martin Axelsson Långsele, några glimtar från sina 31 år i Örträsk kyrkoråd och några perioder i kyrkofullmäktige. Antalet är kanske inte är så märkvärdigt, men åren har varit fyllda av intressanta och positiva händelser i planeringen och besluten om Örträsk församlings framtid. Sammanträdena och arbetet i församlingen har skett i mycket god anda och det har varit ett fint kamratskap mellan alla ledamöter, präster, kyrkvärdar, kantor Helge och andra kantorer, samt kyrkvaktarna. Bäst av allt har varit att det aldrig pratas politik, utan alla har arbetat för församlingens bästa. Naturligtvis har det funnits mörka moln som den negativa befolkningsutvecklingen samt pastoratsnedläggningen i mitten av 1990-talet, men det ser vi ske runt omkring i vårt avlånga land.
Premiären i kyrkorådet blev i januari 1974. Första mötet med präster från de närliggande kontrakten i södra Västerbotten samt några förtroendevalda från varje socken var i mars samma år. Vi var samlade i Umeå församlingsgård och biskop Stig Hellsten var mötesledare. Ingemar Stenmark hade sin glansperiod i slalombackarna och jag hade lovat mig själv att när det var dags för TV-sändningen skulle jag smyga ut till dagrummet för att se Ingemar åka. Men en av prästerna hann före mig. Några minuter före TV-sändningen skulle börja reste han sig och sa: “-Om fem minuter åker Stenmark, det skall jag se”. Det tog inte lång stund förrän de flesta präster, biskopen och förtroendevalda hade lämnat aulan för att se Ingemar på TV. Alla stiftsmöten och andra kyrkliga sammanträden och samlingar runt omkring i stiftet jag fått vara med om under alla dessa år, har gett mig många vänner bland präster och förtroendevalda.
Sensommaren 1974 fick Örträsk en ny kyrkoherde, Sten Burstedt. Inför jul satt vi två och pratade om församlingsarbetet och enades om att vi skulle sända ut en liten julhälsning till församlingsborna och kalla det för Örträsk kyrkonytt. Detta blev premiären för Örträsk kyrkonytt, som kyrkorådet senare bestämde skulle komma ut fyra gånger varje år, med mig och prästen som ansvariga utgivare. Bladet har sedan starten kommit regelbundet till hushållen.
Sten Burstedt hörde talas om Prästbacken i Långsele och en vårdag 1975 åkte vi två till Prästbacken för att träffa Viola Modin. När vi åkte därifrån blev överenskommelsen att hålla friluftsmöte till midsommar, något som fortsatte långt in på 1990-talet.
Under många år var jag vice ordförande i kyrkorådet och 1980-1995 sekreterare vid sammanträdena. Vid något tillfälle när vår ordförande var sjuk, fick jag ta över ansvaret för verksamheten. Just då var det vakans på prästtjänsten och en lördagsafton fick jag telefon att vikarierande präst blivit sjuk. Harald Eriksson hade söndagsgudstjänst på annat håll. Efter att ha ringt runt till grannförsamlingarna för att söka efter en präst till kommande dag, fick jag till slut napp. Kyrkoherde Fastborg i Vindeln ställde upp och söndagsgudstjänsten var räddad.
1982 sedan Åke Sjöström slutat i Örträsk kom funderingar från Luleå stift om att förändra kyrkoherdetjänsten till en komministertjänst. Christina Holmgren och jag fick uppdraget att åka till Luleå och förhandla om fortsatt kyrkoherdetjänst. 12 februari var vi välkomna till biskopen för lunch och efteråt fick vi träffa Domkapitlet. Sedan vi presenterat Örträsk församlings verksamhet och önskemål, var Domkapitlets ledamöter eniga om att Örträsk skulle ha en kyrkoherde och tjänsten lystes ut omgående.
1992 blev frågan aktuell igen. Kyrkorådet gav Margot Ericsson uppdraget att skriva till Domkapitlet. Svaret blev att från 1995 skulle prästtjänsten i Örträsk delas med Lycksele, med 50% tjänstgöring i båda församlingarna.
Örträsks 300 års jubileum blev en stor festlighet också i kyrkan. Kyrkorådet planerade för olika inslag i jubileumsfirandet. Året inleddes med nyårsvaka i kyrkan som var fylld till sista plats, extra stolar fick ställas in. Örträsk församling samt EFS och Sionförsamlingens medlemmar medverkade med mycket sång och tal. 1 juli hölls en musik- och sånggudstjänst med en stor kör och musiker från Finland. Kören medverkade även vid söndagsgudstjänsten.
1980 valdes jag till ombud för Lutherhjälpen, tillika kontraktsombud. Som ombud för Lutherhjälpen skulle man också informera i olika församlingar och föreningar om Lutherhjälpens arbete. De två studieresorna till Etiopien 1988 och Brasilien 1992 som jag hade förmånen att genomföra tillsammans med övriga kontraktsombud, gav god inspiration och nyttiga erfarenheter att ta med sig i detta informationsarbete. Inför varje resa hade vi fem studiecirkelträffar på Stiftsgården, plus egna studier. Åke Sjöström, tidigare Örträsk var en av reseledarna.
Örträsk prästgård blir också lägergård
Under våren var det febril aktivitet i prästgården. 1 november 2004 beslutade Lycksele samfällda fullmäktige att låta bygga om och renovera prästgården genom att skjuta till medel ur det beräknade överskottet, ett beslut som sedan bekräftades vid ett extra sammanträde ijanuari 2005. Beslutet hade föregåtts av förslag från medarbetare i pastoratet och utredning av kanslichef, kyrkoherde och TM-konsult, det senare som ritade förslaget till ombyggnationen och renoveringen utifrån personalens förslag.
Så i februari satte arbetet igång. Hela prästgården fick ny ventilation. Övervåningen som delvis var oinredd genomgick de största förändringarna. Kallvinden isolerades och blev till ett större rum och ett mindre förråd. Genom ideellt arbete slipades det breda plankgolvet och blev ett otroligt vackert golv (tack Yngve!). Vattenburen värme drogs in där sådan saknades, den befintliga toaletten byggdes om och ny toalett tillkom, båda med dusch. Rummen målades och tapetserades genom också det ideellt arbete där många personer bidragit. På bottenvåningen revs det gamla köket ut och ett nytt modernt och ändamålsenligt kök byggdes upp. 1 källaren revs det gamla pannrummet och gav plats för toalett och duschutrymmen.
Lite arbete återstår fortfarande, bland annat ny golvbeklädnad i källarens duschrum och en bastu skall också byggas i det gamla pannrummet — allt med ideella krafter.
I oktober genomfördes tre konfirmationsläger med konfirmander och ledare från Lycksele. 1 november hölls planeringsdagar av centrumdistriktets medarbetare. Under våren kommer ett flertal läger att hållas i prästgården. Planer finns också för att under 2006 erbjuda retreater, både kortare och flerdagars.
Prästgården kommer som tidigare också att användas som expedition av Gustav Larsson och som församlingsgård för verksamheten i Örträskdistriktet, förhoppningsvis ännu bättre med det nya kökets möjligheter.
Örträsk prästgård har redan visat sig vara en angelägenhet och glädjeämne för både barn, ungdomar, personal och övriga församlingsbor. Förhoppningen är att den skall bli något av ett centrum i den nya Lycksele församlings verksamhet.
Text: Martin Axelsson