Mona-Lisa Landström
Mona-Lisa Landström växte upp i Örträsk, men hade då ingen större vetskap om Vargträsk.
– Det var knappt jag visste var byn låg, skrattar Mona-Lisa som numera har bra mycket bättre koll på vår Vargträskby.
Vi tar det på en gång, hon döptes till Mona-Lisa men redan från skolåren nöjde sig de flesta med att kalla henne för Mona och så är det än i dag.
– För mig spelar det ingen roll, jag svarar både på Mona och på Mona-Lisa.
Här skriver vi dock Mona-Lisa vilken som ogift hette Gidlund i efternamn och levde sina första år på Västra Örträsk.
– Vi bodde på Sionbyggnadens övervåning, berättar hon.
Familjen köpte senare Martin Gustafssons tegelhus på östra sidan av sjön Örträsket.
– Jag vill minnas att det var precis när jag skulle börja skolan och det är också från östra sidan jag har några minnen att tala om.
HÄSTAR OCH GYMNASTIK
Det handlade en hel del om idrottande under uppväxten.
– Jag sprang mycket, det var också en hel del gymnastik, men jag har aldrig varit mycket för att tävla.
Gymnastikintresset har följt med hela vägen.
Nästan…
– Nu har jag ett break efter att ha opererat hälsenan i våras, dessförinnan höll jag dock i gymnastiken i Örträsk sedan 1990-talet och vem vet, kanske börjar jag om med det när foten är i bra skick igen.
Hälseneingreppet är nämligen fortfarande inte helt läkt.
– Nej, det är lite knöligt att gå i skogen, jag trodde att det skulle läka fortare. Det handlade om att jag på något sätt hade två hälsenor som växt ihop med varandra, dom fick skrapa bort lite blodkärl och så.
Ett annat stort intresse från uppväxten som också alltjämt följer med är hästar.
– Det började nog med att vi åkte förbi Janne Öredal i Örträsk som då bland annat hade Qulan Express, efter ett tag började jag sköta om henne åt honom och på den vägen blev det, berättar Mona-Lisa, funderar och tillägger:
– Förresten, Königssons på västra hade också häst, det var nog där jag fick min allra första hästkontakt.
LYCKOSAMT DANSBESÖK
Senare skaffade hon egen häst medan hon alltjämt var kvar i stall Öredal.
– Janne hade travhästar, för mig har alltid ridningen var det stora hästintresset.
Mona-Lisa skaffade en egen avdankad nordsvensk travare, Omer Best, och hade också varmblodet Bellman.
Nu är det 14-åriga Trollvintra som gäller, i sommar har den dock varit utlånad.
– Nu är hon dock hemma i Gravfors igen, i fjol hade vi dock henne i Vargträsk ett tag.
Ett annat alltjämt levande intresse från barnsben stavas fiske.
– Som barn fiskade jag oerhört mycket, nu är det mindre men här i Vargträsk har det i alla fall blivit lite mer igen.
De första sex skolåren genomfördes i Örträsk, östra, medan högstadiet tillbringades i Bjurholm.
Då hade hon, som sagt, ingen större vetskap om byn Vargträsk.
– Nej, men jag minns att Anders Edlund från Vargträsk gick året över mig i skolan i Örträsk, jag åkte väl möjligtvis förbi där någon gång men mer var det inte.
Redan när Mona-Lisa var 15 år träffade hon blivande maken Mikael Landström.
– Jag vill minnas att det var på en dans i Lycksele.
Och på den vägen är det…
– Jag flyttade senare till honom i ett hyrt hus i Rundbäck inte så långt från Gravfors där vi bor nu, vi var intresserade av att köpa det, men fick inte.
Paret byggde därför ett Älvsbyhus i Öredalen, sålde det för att köpa ett jordbruk men den affären gick i stöpet varefter de bodde i Provåker några år.
– Nu har vi bott i Gravfors sedan början av 2000-talet och det känns som att jag inte vill flytta något mer.
LANTBRUKSSKOLA OCH DOORIA
Hon trivs mycket bra i Gravfors.
– Det är lämpligt på flera sätt och vis, ligger lite avsides så att vi kan ha hästen och våra fem hundar, tidigare hade vi även höns. Hundarna är ett gemensamt intresse men hästen fascinerar inte Mikael speciellt mycket, hästar för honom ska ligga på smörgåsen, berättar Mona-Lisa med ett skratt.
Efter grundskolan gick hon lantbruksskola på Forslunda just utanför Umeå.
– Jag hade klart med ett avbytarjobb redan innan skolan var klar, jobbade sen i 16 år med en egen avbytarkrets kring Bjurholm och trivdes bra tills allergin gjorde sig påmind, berättar Mona-Lisa om problemen med mögel och findamm.
Då var vi inne på 2000-talet.
– Jag sökte istället jobb på Vännäs Dörr och fick det, säger Mona-Lisa om företaget där hon började 2002 och vilket numera är norskägt och då omdöpt till Dooria.
– Jag trivs jättebra där, det är fyra mil enkel väg men jag är ju van att köra bil och har inga problem med det, säger Mona-Lisa.
ILSKEN ÄLGKO
Pappa hade stövare och jagade när Mona-Lisa växte upp, men då väcktes inget eget intresse.
– Nej, det var först när Mikael hade börjat, säger hon och berättar om första gången hon följde med honom på älgjakt.
– Han sköt en kalv, kon blev förbannad och sprang mot mig, det var riktigt otäckt och jag började kika var jag skulle kunna gömma mig när Mikael även fällde kon.
Detta avskräckte dock inte Mona-Lisa – utan tvärtom!
– Jag bestämde mig efter den incidenten att ta jägarexamen.
Nu är hon en inbiten och entusiastisk älgjägare i Vargträsk, men även hemma i Provåker, Öredalen.
Det var också älgjaktsintresset som gjorde att familjen kom i kontakt med Vargträsk.
– Mikael började jaga i Vargträsk och efter ett tag även jag, vi började senare prata om att vi skulle haft en jaktstuga i byn, berättar Mona-Lisa om planerna som blev verklighet och nybygget används numera mycket mer än under jakten.
– Mikael har i princip varit där hela sommaren och vi trivs också mycket bra, säger Mona-Lisa och räknar, förutom jakten, upp bärplockning, fiske och andra trivsamma uteaktiviteter som de ägnar sig åt i byns omgivning.
– Nu har vi skaffat en kanot också.
NY STYRELSELEDAMOT
Mona-Lisa har länge varit engagerad i olika föreningar.
– Örträsk SK via gymnastiken, sen har jag också varit med i det kvinnliga jaktnätverket.
Sedan sommarens årsmöte är hon nu även styrelseledamot i Vargträsk Intresseförening.
– Jag har en mycket positiv bild av föreningen sedan tidigare, det arrangeras ju mycket grejer och aktiviteter. Jag vill att det ska fortsätta så och att vi även får in lite yngre människor i organisationen, säger Mona-Lisa som hoppas att hon själva ska kunna tillföra något.
– Men hittills har jag inte hunnit sätta mig in så mycket i styrelsearbetet, men det ska komma, avrundar Vargträskprofilen och färska styrelseledamoten Mona-Lisa Landström.
MONA-LISA LANDSTRÖM, VARGTRÄSKPROFIL
Ålder: 45 år.
Familj: Maken Mikael. Barnen Göran 25, Karolina 23, Jasmine 19, Philip 16.
Bor: Gravfors, milen norr om Bjurholm.
Syssla: Jobbar på Dooria i Vännäs.
Intressen: Jakt och att röra på sig på olika sätt.