I sommar får Vargträsk en nybyggare.
– Det känns jättebra, säger Mikael Landström som tillsammans med hustrun Mona-Lisa kommer att uppföra en stuga i närheten av Wåhlins på östra sidan av sjön.
Vargträskprofilen har sedan 1996 tillbringat mycket tid i Vargträsk i egenskap av jaktledare för byns östra älgjaktlag.
Mikael Landström stiftade för första gången bekantskap med Vargträsks älgjaktsskogar året 1996.
– Dom lånade in mig eftersom jag hade hund, berättar Mikael som bara några år senare fick en förfrågan om han ville bli jaktledare för Östra Vargträsk Jaktlag och på den vägen är det.
– En gång funderade jag faktiskt på att sluta jaga här, oj, vad glad jag är att jag inte gjorde allvar av de tokiga funderingarna, menar Mikael.
BYGGER I VARGTRÄSK
Ännu mer Vargträsk lär det bli i framtiden.
– Jag trivs otroligt bra i byn, det är som om jag lämnar stress och allt negativa bakom mig när jag kommer upp, menar Mikael och berättar att hustrun Mona-Lisa har precis samma positiva känsla.
Det är självklart inte heller någon tillfällighet att även sonen Göran jagar älg och trivs i vår by.
Funderingarna på att skaffa ett eget ställe i Vargträsk har funnits där ett antal år.
– Sen sa jag någon gång för ett par år sedan åt Mona att vi borde försöka få tag på en tomt och bygga nytt.
– Det har tagit lite tid, inte minst gällande strandskyddet, utvecklingsområden med mera, men nu är alla papper klara, bygglovet kom så sent som i början av mars.
Mikael är belåten med kommunens handläggning av ärendet.
– De har varit riktigt justa och till sist blev det också himla bra.
Mikael skryter också väldeliga över byns Berndt Wahlberg.
– Han har hjälpt mig oerhört mycket med allt från att söka bygglov till att göra ritningar, han kan ju det där, jag är jätteglad att jag fick hans hjälp, säger Mikael.
HÄNGIVEN ÄLGJÄGARE
Just nu så här under eftervintern går Mikael mest och väntar på sommarens ankomst så…
– Att vi får komma igång.
Kåken levereras i färdiga block från Lövånger Bygg för att smällas upp på åkermark (som han förvärvat av Patrik Björk) mellan Gustafssons och Bringlöfs.
Att prata med och skriva om Mikael utan att det blir mycket jaktsnack går självklart inte.
Han är, milt uttryckt, en hängiven jägare.
Förutom i Vargträsk jagar han älg hemma i Gravfors, men även någon årlig vecka i trakterna av Balsjö.
– Jaktintresset kom tidigt, jag började följa farsan i skogen så snart jag kunde gå, var väl nio år när jag sköt första haren. Man kan lugnt säga att intresset inte avtagit med åren utan snarare tvärtom.
– Jag brukar ha jobbat in tid så att jag kan ta en månads ledighet under höstarna. Det är också något speciellt med älgjakten i just Vargträsk, fina och stora marker, inga hus eller annat som man måste tänka på om man exempelvis är uppe på Vargen.
– Sen har vi också en himla bra gemenskap och trevligt ihop i laget.
Mikael sköt sin första älg 1978.
– Och jag vet faktiskt att jag fram till nu skjutit totalt 172 stycken, berättar han som på frågan om starkaste jaktminnet snabbt har svaret klart för sig:
– 1984 när jag under i princip en hel dag sprang efter en 13-taggare som hade min allra första hund i hasorna. Det var mycket slit, men jag fick den till slut, på den tiden hade man ju kondition, skrattar han.
LOVANDE GÅNGARE
Landströms huserar sedan 2003 i byn Gravfors mellan Örträsk och Bjurholm på västra sidan av Öreälven och det inte så långt från byn Västerås där han växte upp.
– Uppväxten handlade mycket om idrott i Öredalens IK:s färger, mest skidåkning och gång. Jag var faktiskt Sverige-tvåa i gång i min åldersklass när vi 1971 var och tävlade i Jämtland under en hel vecka, Jämtsnoa hette tävlingen.
Hur blev det just gång?
– Jag vet faktiskt inte, men det var en stor sport med många utövare här i byn på den tiden. Vi satte i byn också något av ett världsrekord då vi gick dygnet runt under en hel vecka.
– Jag fick dock sluta gå tämligen tidigt då jag fick fotproblem, men jag är fortfarande riktigt idrottsintresserad, ser gärna skidor och skidskytte på TV:n.
TUFF SKIFTGÅNG
Mikael växte alltså upp i byn Västerås. Har bott i Provåker och även i Umeå.
– Men i Umeå trivdes jag inte, det blev ett halvår innan jag flyttade hem, säger Mikael som i residensstaden jobbade för Hammenhögs Frö.
Därefter blev arbetsgivaren Englunds Såg på Marahällan utanför Vännäs.
– Jag högg i skogen också under någon vinter, därefter jobbade jag på Däckcentralen i Bjurholm.
Sedan mer än 20 år har han nu kört skogsmaskin, detta för Engmans Skogsmaskiner som mestadels har uppdrag åt Skogsägarna.
– Det är ett bra jobb på många sätt och vis även om jag med ålderns rätt börjar tycka att skiftgången är slitsam, säger Mikael som antingen jobbar mellan sex på morgonen och 15.00 eller från 15.00 till midnatt.
– Sena kvällar i vintermörkret, det börjar som sagt ta på. Annars är det ett trivsamt jobb.
SJU EGNA HUNDAR
2003 köpte han och hustrun alltså fastigheten i Gravfors och där huserar man nu med sina sju hundar.
– Hundar är väl ett fritidsintresse, säger Mikael om de fem älghundarna, en drever (rådjursjakt) och en sällskapshund.
Andra fritidsintressen?
– Jag ser gärna naturprogram på TV, idrott har jag nämnt. Vedhållning vet jag inte om det är ett intresse, men något jag sysslar med mycket åt oss själva, åt morsan och nu har dessutom grabben köpt en kåk 300 meter härifrån och han lär väl också behöva ved, avslutar Vargträskprofilen och nybyggaren Mikael Landström.
MIKAEL LANDSTRÖM, VARGTRÄSKPROFIL
Ålder: Fyller jämna 50 år här fram på vårkanten.
Syssla: Skogsmaskinförare.
Bor: Gravfors.
Familj: Gift med Mona-Lisa sedan 22 år. Två egna barn och två fosterbarn.
Intressen: Jakt i första hand. Lite blandat i andra hand.