Allan vill ha något att göra för att trivas som bäst
Han har varit Lycksele trogen i precis hela sitt snart 64-åriga liv.
Vargträskprofilen Allan Blomqvist växte upp på Vargstigen, bor numera på Fiskalvägen.
– Jag har aldrig haft en tanke på att lämna Lycksele, jag trivs otroligt bra här, säger Allan.
Vargträskbladet har tidigare porträtterat Allans i Vargträsk uppväxta hustru Siri och även sonen och tillika styrelseledamoten Andreas har figurerat.
Nu är turen kommen till familjefadern Allan som tillsammans med sin Siri har en stuga i Vargträsk sedan 1970-talets mitt och ofta vistas i vår by.
– Vi träffades tidigt, jag och Siri, gifte oss 1972 i kapellet på Västra Örträsk och byggde stugan 1974 med hjälp av min pappa som var träarbetare, berättar Allan som i den relativt färska grannstugan har sonen Andreas med familj sedan några år tillbaka.
PINGSTKYRKANENGAGEMANG
Men vi tar det mer från början…
Allan växte alltså upp på Vargstigen i Lyckselestadsdelen Södermalm. Artikelförfattaren minns förresten att hustrun Siri, när hon intervjuades för samma forum, inflikade att hon kom från VARGträsk till Lycksele där hon fann maken från VARGstigen.
– Som ung spelade vi fotboll och hockey och höll på, precis som alla andra. Jag hade kompisar som hade snöskotrar, men det var aldrig något för mig och jag har aldrig heller haft en minsta tanke på att jaga, berättar Allan om barn- och ungdomsåren.
I 18-årsåldern skiftade han kompiskrets som han själv uttrycker det.
– Pappa hade ett mindre hyreshus där han hyrde ut till några ungdomar som var engagerade i Pingstkyrkan, jag kom i kontakt med dessa och på den vägen blev det, säger Allan som varit troende hela livet – ”Mamma och pappa var kristna” – och engagerad i Pingstkyrkan sedan då i 18-årsåldern och är så alltjämt.
INGEN BYTRIVSEL
– Men jag är väl i ärlighetens namn en av de mindre engagerade, men är i alla fall med i vissa arbetslag och så, berättar han.
Det var också genom just Pingstkyrkans verksamhet han träffade sin Siri.
Allan var 22 och Siri 20 när de gifte sig.
Tron och engagemanget i Pingstkyrkan finns alltså där alltjämt.
– Vi är på aktiviteter minst en gång i månaden, brukar också åka iväg på kristna arrangemang på andra ställen som i byarna här runtomkring och vi har också varit ner till Jönköping några gånger på en större musikfestival, senast i somras.
Vargträsk är en fast plats i tillvaron, men…
– Det finns inte en chans att jag skulle kunna bosätta mig där och ska jag vara ärlig får jag fort hemlängtan när vi är där, jag behöver verkligen något att göra när jag är i byn. Det är lite underligt, men så är det bara, för Siri som är uppväxt i Vargträsk är det självklart precis tvärtom, hon trivs ju jättebra där.
TRIVS I GARAGET
Vi nämnde att sonen Andreas har grannstugan i Vargträsk, han bor annars i Lycksele, medan dottern Carola huserar i Umeå.
– De är adopterade från Sri Lanka, Andreas är född 1976 och Carola 1977, men det skiljer bara fem veckor mellan de i ålder, berättar Allan.
– Carola var förresten bara två dagar när vi såg henne första gången där nere.
Allan och Siris två barn har nu också tillfört barnbarn till familjen.
Vi kommer in på Allans intressen.
– Jag ser allt möjligt skräp på TV:n, skrattar han. Utom filmer med våldsinslag.
Han tillbringar gärna mycket tid i garaget hemmavid, vill ha något för händerna.
– Men det är inga märkvärdigheter jag håller på med, lite småpyssel, jag målar gamla möbler och så, säger Allan som också trivs då han får spänna på sig längdskidorna.
– Vi har många fina elljusspår i Lycksele, Norrmalm och Tannen. Sen kör dom också upp en spårslinga på älven, det är härligt, men något annat än en motionär är jag inte. Vi promenerar också en hel del.
ETT JOBBÅR KVAR
Om ett drygt år går Allan i pension.
– Jag har inte börjat fundera så mycket på det, men nu när vi för det på tal så känns det både konstigt och skönt, konstaterar han, funderar och fortsätter:
– Det kommer att bli märkligt att lämna ifrån sig firmabilen, nycklarna och lämna kompisarna, men när den dagen kommer får jag väl snoka upp var de är jobbar och gå dit och hälsa på, skrattar han.
Några konkreta pensionsplaner?
– Nej, jag får ta dagen som den kommer när den kommer i december nästa år. Siri kommer ju att jobba ytterligare några år, sen får vi väl se, säger Allan som när han lämnar yrkeslivet gör det efter att sedan 1994 jobbat för Franklins Fastigheter vilka förfogar över 1000-talet lägenheter.
– Jag trivs fantastiskt bra, jobbar mest med måleri, men får rycka in och göra en del andra saker också, hjälpa vaktmästarna och så. Jag har trivts jättebra hela tiden och det till stor del för att jag är mer praktiskt än teoretiskt lagd.
Det var också anledningen till att han in på 1960-talet direkt efter sjuan sköt in sig på målaryrket.
– Som 14-åring började jag som målarlärling och var det under fyra år. Därefter jobbade jag för Bergs Måleri här i Lycksele i 30-talet år, men firman gick dåligt i slutet och las slutligen också ner, då blev det Franklins, berättar Vargträskprofilen Allan Blomqvist som nu snart alltså hunnit med 20 år med Franklins som arbetsgivare och ett år till blir det innan den väntande pensionen.
ALLAN BLOMQVIST, VARGTRÄSKPROFIL
Ålder: 63 år.
Syssla Målare med mera för Franklins Fastigheter.
Bor: På Fiskalvägen i Lycksele.
Familj: Hustrun Siri, barnen Andreas och Carola och barnbarn.
Intressen: Familjen, skidåkning, promenader och allehanda pyssel och sysslor.