Hon föddes i Örebro, flyttade från tvåårsåldern runt i Jämtland en del, men är sedan 30-talet år tillbaka Umeåbo.
– Med Vargträsk som självklar hemvist under somrarna, berättar Laila Ädelgran som i sport, svamp och fåglar har några av många intressen.
– Mina fem barnbarn och deras sysslor är dock mitt allra största intresse.
Laila såg alltså dagens ljus i Närke, i Örebro 1954 närmare bestämt, och tillbringade sen de två första åren i Östansjö utanför Hallsberg där mamma Vivi har sitt ursprung och dit Vargträskar´n pappa Lambert hade åkt för att jobba för SJ. Flytten gick dock snart vidare till Jämtland, först till Sikås utanför Hammerdal där Laila började skolan, sen blev det dock boende i Krokom ett par mil väster om Östersund.
– Och det var ju där i Krokom jag växte upp, berättar Laila om tiden då hon började jobba inom restaurangbranschen inne i Östersund.
– Jag gick förvisso fackskolan, dåtidens gymnasium, men hade börjat extrajobba och fått smak på att ha pengar, något som lockade mycket mer än att plugga. Restaurang Kärnan inne i tätorten Östersund var hennes första jobb, detta på lov och helger. Och sen fortsatte det på ett hotell i Östersund, ett fjällhotell i Åkersjön utanför Föllinge och senare hotelljobb i Kälarne där hon även körde ut tidningar. Under detta tidevarv föddes Madeleine (1974) och två år senare Jessica, då med Sollefteå som bostadsort.
– Jessica var sen bara något år då vi flyttade till Umeå, minns Laila. Döttrarna Madeleine med maken Gerhard Stenlund och deras barn Isak, elva år, Lukas, nio, och Mira, fyra, samt Jessica – snart gift? – med Jocke Hedström och deras döttrar Alva, sju år, och Tindra, tre, är logiskt Lailas största intresse sedan lång tid tillbaka.
– Jag kan, som så många andra, ibland ha dåligt samvete för att jag inte hade tid att engagera mig fullt ut i Madeleines och Jessicas uppväxt, vi åkte i och för sig mycket slalom när dom var små, men annars kunde jag ha varit med på ett bättre sätt. Något jag nu försöker ta igen med barnbarnen. Detta bland annat genom att intensivt följa deras fritidsintressen som en hel del handlar om idrott.
– Jag är överlag rejält sportintresserad, följer med riktigt mycket, inte minst trav.
Jobbmässigt har Laila nu gjort 25 år för Umeå kommun, detta tidigare på dagis och som förskollärare, men sedan 1980-talet har Dragonskolans gymnasium varit hemmaplan där det fram till för fyra år sedan var matbespisningens kök som gällde.
– I det jobbet gick jag kockutbildning en bit in på 90-talet, något som självklart var utvecklande. Sedan 2004 basar dock Laila för Cafeterian som drivs av en stiftelse med skolan som huvudman.
– Men vi är helt fristående, har eget ekonomiskt ansvar och så, berättar Laila som trivs mycket bra.
– Jämfört med att jobba i köket så får jag ju här träffa människor på ett annat sätt, både elever och personal, sen är det också mycket lättsammare. Att vi har två månaders sommarlov är ju inte heller någon nackdel.
En gång hade dock Laila andra jobbfunderingar…
– Det har jag förvisso haft många gånger i olika riktningar, men att sitta på ett kontor hägrade, tänkte att det kunde vara skönt och något för mig, jag jobbade också ett halvår på vikariebanken och såg tidigt att det där med kontorsjobb inte var något för mig, berättar Laila med ett skratt. Tråden står alltså sedan lång tid tillbaka att finna kring mat, serviceyrke på hotell och i den branschen. Under 1980-talet jobbade hon dessutom extra för en av de första mat-TV-kändisarna, Brita Sixtensson.
– Det var en fantastiskt rolig tid, Brita anordnade bröllopsmiddagar, disputationer, födelsedagsfester och annat där jag jobbade med allt, främst med dukning, att laga mat och att servera. Vi hade fantastiskt roligt under en tid från vilken jag har oerhört många fina och roliga minnen.
Vargträsk har logiskt funnits som en röd tråd i Lailas liv hela vägen, men ändå inte riktigt…
– Nej, i unga år, nedre tonåren och så, trivdes jag inte alls i Vargträsk. Jag vet egentligen inte varför, men på något sätt hade de vuxna inte tid med mig och andra barn, då trivdes jag bättre hos morfar Fritz i Hallsberg där jag fick stor uppmärksamhet, där hade jag också många kusiner att leka och umgås med.
I Vargträsk hos farfar Hjalmar var det alltså inte likadant…
– Nej, jag minns att jag en gång gömde en sprint till traktorsläpvagnen för farfar, detta bara för att han skulle tvingas vara med mig en hel dag i bland annat lekstugan, något som var mitt villkor för att ta fram den där sprinten. Han var väl inte direkt glad över mitt utspel…
En hel del Vargträsktid blev det dock och det fanns ju höjdare som till exempel fisketurerna tillsammans med pappa Lambert. Numera trivs Laila som just fisken i vattnet när Vargträsk kommer på tal. Årets två månader långa sommarledighet har precis summerats och det, som vanligt, med mycket Vargträsktid.
– Jag kan inte riktigt förklara varför jag trivs så otroligt bra i Vargträsk, men det handlar väl mest om lugnet, det är ju i det jag hämtar energi som sen ska räcka hela året. Sen är man aldrig göralös i byn, jag fiskar, plockar bär, sen finns det alltid en del som ska göras med husen och på gården, sånt man får ta allt eftersom.
– Just det här med att bara vara, ja, det slår det mesta.
Men…
– Jag får erkänna att jag ibland kan få ett rejält sug efter till exempel en hamburgare, men då åker jag bara till Lycksele och äter en. Annars är det optimalt i Vargträsk, jag behöver inget mer än vad som finns där.
Laila har, tillsammans med bland annat kusinen Kicki, också haft sina Fredrikatripper de senaste åren, detta bland annat för att följa utvecklingen kring de thailändska buddhisternas uppförande av statyer och planerade tempelbyggnad.
– Det har varit flera trevlig tillställningar där, invigningar och visningar med bra mat och trevliga människor. Hur det sen blir med templet har jag ingen aning om.
Framtidens Vargträsk?
– Tror jag på, jag tror att de yngre kommer att finna Vargträsktillvaron alldeles för viktig och härlig för att kunna vara utan den, detta speciellt sett till hur jäktigt och stressigt människor numera har det i vardagen. Vi vet att Laila gärna fiskar, att bär och svampar också är något som lockar, hon kan också sätta sig ner och läsa en bok, knappar på datorn och…
– Jag har många intressen utan att det är något eller några som är allenarådande.
TV-apparaten står också på lite då och då.
– Jag är alltittare, men sport och naturprogram plus ”Packat och klart” kommer tidigt. Sen har jag följt serien Prison Break med stort intresse.
Sen har Laila sen barnsben ett starkt fågelintresse.
– Jag vill veta vad det är för fågel jag ser eller hör, kan jag inte det på direkten får jag ta reda på det. Detta intresse är jag uppfödd med sedan pappa Lamberts tid, här kompletterar förresten jag och Kicki (kusinen) varandra mycket bra när vi är ute i skogarna, hon är vass på växter och blommor, jag hyfsad på fåglar.
Fler intressen?
– Jag målar tavlor i olja, jag har försökt lära mig det grekiska språket, jag har provat på en hel del, men det är inte allt som blir så långvarigt, skrattar Laila vars nuvarande projekt förhoppningsvis blir långvarigt för att inte säga evigt beständigt. Sedan gångna vinter försöker hon nämligen klara sig utan tobak och
cigaretter…
– Det är jobbigt, en hemskt tuff process, jag har rökt i 40-talet år, hade i och för sig uppehåll på ett par år någon gång för länge sedan, men nu ska jag verkligen försöka sluta för gott, avslutar Vargträskprofilen Laila Ädelgran.
LAILA ÄDELGRAN
Ålder: 54 år.
Syssla: Förestår Cafeterian på Dragonskolan, Umeå.
Bor: Stadsdelen Kronoparken i Umeå.
Familj: Döttrarna Madeleine och Jessica och deras familjer.
Intressen: Många.