Hon växte upp i Vargträsk.
Under vuxenlivets inledning besökte hon dock sällan byn.
– Men sedan vi 1983 köpte Ingevald Englunds gård är vi där mer och mer, berättar Sonja Holmström och nämner siffran 165 nätter som 2011-års Vargträskbokslut.
I dag huserar Sonja och maken Thomas Holmström på östra sidan av Vargträsksjön.
Men det var på västra sidan Sonja, då med efternamnet Englund, växte upp tillsammans med mamma Rut, morbror Sven, morfar Torsten och mormor Olga.
– Det var en bra uppväxt, jag var ganska bortskämd med många vuxna hemma på gården, jag behövde inte hjälpa till så mycket, men minns att jag räfsade hö, fiskade och plockade bär, berättar Sonja och vi fastnar lite extra vid just bärplockningen:
– Det var mycket lingonplockning, vi gick ner till Vajbäcken för lingon eller upp på Vargen för hjortron, det var rätt långa bitar att vandra när man var liten.
– Jag minns en lingonepisod då mamma sa att jag skulle få köpa en klocka om jag plockade konten full med lingon och sen sålde det, den klockan har jag faktiskt kvar än i dag.
TRÄFFADES I BJURHOLM
Sonja pratar vidare om uppväxten i byn.
– Det var många barn i byn på den tiden, det fanns alltid något att göra, men jag var också bra på att vara ensam och trivdes med det, berättar Sonja och då flikar maken Thomas in:
– Hon är än i dag bra på att vara ensam, mår bra av det, menar Thomas.
– Samtidigt minns jag från de unga åren i Vargträsk att det inte fanns el och ingen väg med allt vad det innebar, säger Sonja.
När hon kommit upp i tonåren började hon logiskt fundera på framtiden.
– Morfar menade att dom hade råd att ha mig kvar hemma i Vargträsk, men mamma tänkte annorlunda, mer på vikten av utbildning och så blev det.
Sonja blev inackorderad i Bjurholm där hon gick husmoderskolan.
Därefter började hon jobba på Hägglunds Snabbköp på orten och i den butiken jobbade en viss Thomas Holmström som springgrabb.
– Jag var 18 och Thomas 16 när vi träffades, berättar Sonja som trivdes bra med det jobbet.
– Sedan dess har jag alltid varit intresserad av affärslivet och det blev ju också mer av det senare.
TVÅ DÖTTRAR
Nåväl, Thomas flyttade till Umeå för att utbilda sig till snickare.
– Och vi hade svårt att vara ifrån varandra, skrattar Sonja som följde efter till Umeå för att börja jobba på Wikners Snabbköp på Teg där hon var i sju år.
Sonja och Thomas berättar mycket om hur bra paret trivdes i Umeå redan på den tiden. Många bekanta, mycket att göra…
– Vi hade det jättebra då också och blev ju Tegare, skrattar Sonja och berättar att dom sedan dess bott på Tegsgator som Ekvägen och Bryggargatan medan det numera är Krusbärsvägen på Böleäng som gäller och det sedan 1978 då den tegsstadsdelen byggdes upp.
Familjen utökades i början av 1970-talet med döttrarna Malin och Maria.
– Och då var jag hemma i nio år, berättar Sonja.
I samma veva hade familjen införskaffat ett fritidsställe i Lillarmsjö.
– Där tillbringade vi oerhört mycket tid under 1970-talet och på den tiden var det inte mycket Vargträsk i vår tillvaro.
KÖPTE INGEVALDS
Något som dock skulle komma att förändras.
Sonja och Thomas erbjöds 1983 att köpa Ingevald Englunds (morfar Torstens bror) gård i Vargträsk när han skulle flytta till Lycksele.
Detta efter att de just dessförinnan hade övertagit mamma Ruts skogsskifte.
– Så blev det, konstaterar Sonja och medger att det var Thomas som var den drivande och sugna spekulanten på Vargträsk.
– Det kan jag inte förneka, skogen lockade för Thomas och i samma veva sålde vi logiskt stället i Lillarmsjö.
I detta skede hade Sonja också börjat jobba igen, detta bara något stenkast från hemmet ute på Böleäng.
BRA CHEFER
Detta i butiken ICA Fyrklövern.
– Jag hade haft dagbarn tidigare, men så ringde det på dörren och där stod Per-Arne Lindberg som startade upp Fyrklövern, han ville att jag skulle börja jobba där och sen blev det över 20 år i den butiken där jag trivdes mycket bra, säger Sonja och fortsätter:
– Jag hade i Per-Arne och därefter Berth-Owen Hultdin två fantastiskt bra chefer.
Hon tvingades dock sluta på grund av en arbetsskada.
– Jag fick problem med nacken, kunde inte höja armen, berättar hon och när vi ändå är inne på krämpor så konstaterar vi även att Sonja redan som 18-åring drabbades av diabetes.
– Det var tufft på den tiden, men jag har anpassat mig, haft bra läkare och tycker att det gått riktigt bra. Jag motionerar en hel del, äter aldrig sött och har bra värden.
RESER GÄRNA
Döttrarna Malin och Maria är i dag 41 respektive 38 år och i då efterkommande generation finns totalt sju barnbarn mellan sju och 16 år.
– Livets efterrätt, dom är fantastiska, menar Sonja och får medhåll av Thomas.
Barnbarnen får givetvis mycket tid. Att lösa korsord och lyssna på talböcker (Leif G W Persson är en favorit) är andra intressen för att inte tala om att resa.
– Till hösten blir det Turkiet och sen är det väl snart dags för Thailand igen, säger Sonja som tillsammans med Thomas besökt de flesta storstäderna i Europa.
– Men resan till USA och Fotbolls-VM 1994 var nog bästa resan, vi såg VM-matcher, var uppe i tvillingskraporna som inte finns kvar och besökte även Niagara Falls, berättar Thomas.
SER UPPVÄXTHUSET
Vargträsk är dock också givetvis ett mycket stort intresse, men numera huserar Sonja och Thomas alltså på andra sidan av sjön än där hon växte upp.
– Men från fönstret ser jag ser mammas hus över sjön.
I runda slängar tillbringar Holmströms alltså halva året i Vargträsk.
– Alltid finns det några projekt, inte minst i skogen för Thomas.
– Och så fiskar vi, plockar bär eller bara vandrar i skogen, vi trivs otroligt bra i byn, menar Vargträskprofilen Sonja Holmström, funderar och avrundar:
– Jag är mycket nöjd med mitt liv och att vi nu fått bli pensionärer tillsammans är inget annat än fantastiskt.
SONJA HOLMSTRÖM, VARGTRÄSKPROFIL
Ålder: 67 år.
Syssla: Pensionär.
Bor: Krusbärsvägen på Böleäng i Umeå och i Vargträsk.
Familj: Maken Thomas, döttrarna Malin och Maria och sju barnbarn.
Intressen: Barnbarnen, Vargträsk, resor, bakning, korsord och talböcker för att nämna en del.