Helen Björmsjö, tidigare Edlund, har bott i Lycksele länge, men ”hem” till Vargträsk åker hon alltjämt någon gång varje månad.
– Det är alltid skönt att komma dit, tycker Vargträskprofilen som rankar snart stundande Första Advents-helg som årets Vargträskhöjdare.
– Annars är det trist att konstatera hur avfolkat det blivit i jämförelse med när jag i unga år bodde där.
Helen Edlund växte upp i Vargträsk och det ”mitt i” den Edlundska syskonskaran på sju barn.
Fyra i åldersordning alltså…
– På den tiden var det lite liv och rörelse i byn, minns Helen som har många minnen från uppväxten.
– Men nu när du frågar är det inte lätt att komma ihåg dessa. Vi fick i alla fall börja jobba och hjälpa till hemmavid i tidig ålder, det var så på den tiden, säger Helen som gick de sex första skolåren i Västra Örträsk.
När det var dags för högstadiet fick Vargträskbarnen välja mellan Bjurholm och Lycksele.
– Mina äldre syskon hade alla gått i Bjurholm, men när det var min högstadietur hade Eva och Siri flyttat till Lycksele varför jag valde att gå högstadiet där och sedan dess har jag också bott i Lycksele hela tiden.
Efter att grundskolan var avklarad väntade först ett års jobb som barnflicka i Lycksele.
– Sen hade jag tänkt söka mig in på sjukvårdsbanan, fick jobb som sjukvårdsbiträde fast jag inte var utbildad och det på långvården och kirurgen och på något sätt avskräckte det mig, berättar Helen som i stället började en gymnasieutbildning inom kontor och administrationsgebitet.
– Men det var nog mest för att ha något att göra, inget jag då hade tänkt mig att jobba med.
Men…
– Sedan utbildningen var klar har jag jobbat just på kontor hela tiden.
Detta med Lycksele kommun som arbetsgivare och det inledningsvis på Byggnadsnämndens kontor, men sedan drygt tio år tillbaka är Helen tillbaka på Tannbergskolan där bland annat schemaläggning är en av hennes arbetsuppgifter.
– Jag trivs bra, det är en gymnasieskola plus Komvux med ungefär tusentalet elever där vi just nu har nått kulmen. Vi vet att elevantalet kommer att minska här framöver, samma syndrom som gäller inlandstrakterna överlag.
Helen trivs bra i Lycksele där hon med maken Sven och sonen Philip bor på Tickvägen i stadsdelen Norräng.
– Fördelen med Lycksele är att det är nära till allt, inga köer, inga pendlingsavstånd, säger Helen.
Något minus?
– Jodå, nöjesutbudet med teatrar och så är väl inte det bästa, samma gäller klädesbutiker och då inte minst för barn, menar Helen som därför lite då och då åker till kusten och Umeå för att handla.
– Det känns nästan som vi är tvungna till det.
Fritiden handlar en hel del om fysisk träning…
– För nöjes skull och för mitt eget välbefinnande, detta främst för ryggen som jag har vissa problem med, berättar Helen som sedan fem år tillbaka därför styrketränar regelbundet.
Pistolskytte finns också på menyn liksom längdskidåkning och bugg.
– Jag skulle gärna vilka börja bugga mycket mer igen, säger Helen som säger att det här med att tävla…
Nej, det är ingenting för henne!
Hemmet tar självklart sin tid och tränar hon inte själv har sonen Philip en hel del på sitt fritidsprogram:
– Philip spelar ishockey, simmar och dansar bugg, hans idrottande är självklart också ett intresse för oss, avslutar Vargträskprofilen Helen Björmsjö.
HELEN BJÖRMSJÖ, VARGTRÄSKPROFIL
Ålder: 49 år.
Familj: Maken Sven och sjuårige sonen Philip.
Bor: I stadsdelen Norräng i Lycksele.
Intressen: Idrott och träning, att bugga. Hemmet är också ett intresse liksom bokläsning och handarbete.